Lena Henningson - i med- och motvind

Familjen Henningsons klassiska julskiva som följt med oss i glöggdrickande, julpyntande och köttbullsätande sedan 1994 har börjat hacka!!!
Hur ska denna jul bli?! Jag är alldeles förkrossad!

Igår var det helt omöjligt för mig att somna. Hade först och främst lagt mig ner för att läsa sammanfattningen på Principles of marketing. Men med min höga självdiciplinsnivå så blev det såklart inte så. Jag ägnade istället en dryg timma på att designa Tyson blogg(!!)  Kommer bli guld när han börjar skriva om sina spännande historier och om livet som DrTai.   Hur som. När jag avslutat detta och stängt av datorn var klockan 2 och då kände jag att det var dags att sova. Försökte verkligen. Men hade alldeles för hemska, jobbiga och gamla tankar i huvudet som gjorde det omöjligt.
Sträckte mig efter mobilen. Satte på Bella's Lullaby och tänkte att den även kunde vagga mig till sömns. ICKE - Trots att jag verkligen försökte tänka mig att Edward låg bredvid mig och inte ville någonting hellre än att jag skulle somna så han skulle kunna ligga och observera mig och spekulera i vad jag drömde om.
Blev sedan en smula desperat. Slängde av mig täcket och klampade ner i vardagsrummet och grabbade tag i en skiva - Klassiska mästerverk. Denna skiva lyssnade jag ibland på när jag var liten och låg sömnlös. Tänkte att detta gamla knep skulle få mig att slappna av och kunna somna.
Lyssnade på volym 1, alltså väldigt väldigt lågt, så istället för att bara ligga och slappna av, låg jag på helspänn och koncentrerade mig för att höra musiken. Kunde inte heller ligga på sidan eftersom mina hjärtslag i öronen och prasslet från kudden då överröstade musiken. Låg alltså rakt uppochner på rygg och skärpte varenda sinne i kroppen för att uppfatta tonerna. Inte heller detta var effektivt...
Jag hade satt "sleep" på en timme på stereon och låg fortfarande vaken när jag tillslut upptäckte att det stängts av. Jag var först hoppfull och trodde att jag höll på att bli så trött att jag inte kunde höra musiken längre, men så var det alltså inte.
Somnade sedan tillslut, tro det eller ej, av ren utmattning någon gång efter 3.
*Fasar inför att gå o lägga mig ikväll*

Gårdagen blev tillslut mysig.
Satt först och höll på att förtvina av tristess fram tills klockan 18.
Då vaknade äntligen Becka till liv från sin 5 timmars långa nap.
Jag åkte dit och samtalade, kollade på tv och myste med henne och Dajja! Riktigt trevligt att träffa den lilla tösen igen ;)
Hur som. Det jag lyckats med idag är min matlagning!! Har varit närvös sedan min äckliga paj. Men idag lyckades jag alltså igen. Jag gjorde en smakrik Minestrone-soppa á la Lena.
Superenkelt, men ack så gott!
Vatten, spagetti, ½ köttbuljongtärning, lite soya och några tärningar med stekt kyckling (som mor och far lämnat till mig).
Spana in så oerhört gött:




På Fille och Fredde var det precis upprabbling av landslagsspelare i VM -94. En av de ingen kunde var Jesper Blomqvist. Mamma berättade precis att jag, när det bedrog sig, kallade honom Jesper Blomkål för han enligt en 4-årig Lena, hade blomkålsöron. Redan då märkte jag smådetaljer i människors utseende. Jag minns Dubai-killen som jobbade i en affär och som hade med ett långt hårstrå som stod ut från en leverfläck. Jag blev så äcklad att jag smög ut ur butiken när han sprang iväg ut på lagret för att hämta en tröja till mig. 
SKOJ!

Gårdagen gick i musikens tecken.
Först Idol såklart.
Sedan ANC-galan på dvd som pappa hade köpt.
Massa svenska proggare/rockare som sjöng mot apartheid 1985.
Det var sjukt bra. Det finns inte många sådana artister idag. Med så mycket åsikter och vilja att uttrycka dem.
Imperiet och framför allt Thåström, var bäst på konserten.
Jag älskar Thåströms inlevelse och scenspråk. Han är ju helt underbar!
Här kommer en länk från just denna ANC-gala.
Titta, lyssna och njut:



Måste även få dela med mig av Py Bäckman - Concordelia.
Också väldigt, väldigt bra. Jättefin text!

Jag skall börja med att varna känsliga läsare. För det som nu kommer är sådant ofräsch snack som min mamma tycker att jag ska behålla för mig själv.

Sluta läs nu, om du vill slippa uppkastningar!

Jag gick för en liten stund sen upp för att borsta tänderna för att jag inte skulle gå runt och småäta. Mitt bästa knep all time!
Hur som... Tandborstning, som annars är så underbart har för mig den senaste tiden varit en ren plåga.
Trots att jag borstar lugnt och försiktigt så kan jag inte undvika hulkningar.
Idag gick det så långt att jag spydde (campino med blandad sås!)
hahah gross I know. var bara tvungen att dela med mig av detta till någon!
När jag skulle "bre" på tandkräm flög det även upp en tandkrämsdroppe i mitt öga så jag blev enögd för några sekunder!
Slutsats: Tandborsning är inte bra för hälsan.

Idag är det 13 fjuttiga dagar kvar tills jag och Beckis packar våra väskor fulla med Tuc: salt and peppar, vindruvor och beckis dator så vi kan kolla på family guy och sätter oss på tåget mot goa och glada Göteborg, och förhoppningsvis ännu goare och gladare Milla!  Vi ska spela biljard på torsdagkvällen. Piska Beckis, big time!
Ska gå på stan på fredagen + Lisebergs julmarknad på eftermiddagen - så himla mysigt!!  och sen har vi fritt schema på lördagen då vi också återvänder hem igen.   Men sen kommer Milla hem till oss redan den 10de igen och då är hon kvar läänge!  Wonderful!



OTH NU - ett av de allra sorgligaste avsnitten.

Ligger på soffan. Vaknade för några minuter sen upp ur min otroligt sköna nap,
AV ATT MAMMA AVRÄTTAR INREDNINGEN I KÖKET!
Jag förstår inte varför hon och pappa alltid måste slå extra hårt i skafferidörren, dra ut skärbrädan med ett hårt ryck, riva runt i beskicklådorna och trumma med skedar på kastrullbottnarna, såfort jag lagt mig för att napa på soffan!?!
Jag låg här och andades högt genom näsan i några minuter, tills mamma kom skridande in i vardagsrummet med sina tillredda mackor och sitt te. Jag öppnade ögonen sakta. Stirrade på henne i några sekunder och blundade sedan igen. Andades några tunga, demonstrativa andetag, svalde en gång och öppnade sedan ögonen och kände att den otroliga frustrationen lämnat min kropp.


Nu ska jag åka till Beckis.
I'm looking forward to it (love acutually-quote)
fick nämligen ett sms nyss: "Se till att vara fikasugen när du kommer! :)"
NAAHAAJS!

I natt, när jag tillslut lyckades slita mig från msnbowlingen och lade ner mitt tjocka huvud på min kudde, fick jag den första, häpnadsväckande uppenbarelsen.
Jag har i 15 dagars tid legat och sovit på fel huvudkudde!
Jag har legat på mina sleepovers kudde, istället för min egna superfluffiga och sköna. Inte konstigt att jag ständigt är trött. Ens huvudkudde är ju A och O.

Den andra uppenbarelsen är något som för mig varit en gåta och det vanligaste samtalsämnet en tid nu. Min plattång har varit helt spårlöst försvunnen.
Jag har fått stackars farmor att leta igenom lägenheten i jakt på den. Jag har frågat Becka om råd och hon har erbjudit mig hennes. I morse entrade jag mitt rum efter att ha sminkat mig och då allt som återstod var hårfixningen. Jag bestämde mig once and for all att jag skulle hitta min kära plattång.
Jag tog tag runt min enorma klädhög i fåtöljen (där jag tidigare letat flera gånger) och vände upp och ned på den. Tror ni inte att den lille rackaren ligger där då? Joo-o!
Det blev ett minst sagt kärt återseende!

Den tredje är tyvärr inget som jag kan få creds för. Det var nämligen Becka som helt plötsligt idag fick en "förhållande-uppenbarelse" som hon så fint kallade den.
Jag hoppas inte du tar illa vid när jag nu berättar om den, Bex. Säg till isåfall!
men jag tyckte det var så himla smart och vackert att jag bara måste få återberätta det:
"Ett bra förhållande borde skapa synergi, inte bara att man "klarar sig" tillsammans, utan att förhållandet ska skapa en extern lycka som man bara kan skapa genom den andra personen och en själv, tillsammans. Inte heller någonting man kan skapa i ensamhet eller med någon annan"
*inte ett öga torrt*
Synergi, ladies and gentlemen!

natti!

Idag vaknade jag halv 12. Gick upp. Kokade två ägg, som båda blev alldeles för lösa. Åt mina löskokta ägg och drack kaffe med mamma och pappa som då tog sitt förmiddagsfika.
Efter det satte mamma och jag igång med att städa "långa-vinden". Den är lång, varpå den fått sitt namn, och rymmer därför väldigt mycket grejer!
Vi rev ur allting, kollade igenom alla små kartonger och liknande och rensade bort en hel del, exempelvis hela min hästsamling.
Jag har hittills gått 4 vändor med soppåsar och det är nu enbart tavlor, Leonardo Dicaprio-affischer och barnböcker kvar här inne, som ska slängas in i jordkällaren i väntan på att få bli körda till Mosjötippen.

Mycket skit hade vi där inne, men vi hittade även några riktiga skatter.
Först och främst: Älskade Charlie! Min bästa vän under hela min uppväxt! Som jag fick 1994 i Sälen, som tröst för att jag fick hjärnskakning och var tvungnen att sova på sjukhus natten till julafton. Hemskt att lillen legat längst inne på vinden i sin ensamhet. Förlåt älskling! Vi har nu så mycket att ta igen! Han sitter just nu i mitt knä och myser, jag kliar honom bakom öronen och pussar honom på nosen.


Andra fyndet:
Min otroligt vackra fruktmålning som jag målade hösten -96 på lekis.
Jag minns hur stolt jag var över denna tavla:



Det tredje fyndet var egentligen inte ett fynd eftersom vi bestämde oss för att slänga den.
Det var en spegel med ett mycket vackert klistermärke som jag fastnade för:




Nu är klockan 35 minuter i OTH!

Hela denna kväll är förresten underbar i tv-programssynpunkt.
18:05 One tree Hill
19:00 Top model 12
20:00 Vem kan slå Filip och Fredrik?
21:50-22:00 Paus. (Tid för att gå på toaletten samt byta tv till en där 6an är tillgänglig)
22:00 Paradise Hotell med självaste Gullspångs-Peter!

WOHO!

Det blev ett litet fel i förra inlägget. Detta ber jag om ursäkt för och ska nu rätta till det.
Mina blandskivor var från 2004 och 2006 och den jag skrev om i  förra inlägget som var ifrån 06 var i själva verket ifrån 04. Nu blev det rörigt, men skit samma. Rätt ska vara rätt!

Lyssnade hur som helst på dessa skivor idag på vägen till och från universitetet.
När jag lyssnade på skivan med utsprung i år 2006, Visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Det blev dock mest skratt med tanke på alla epa-inspirerade låtar. Pinsamt!
När låtar som den där 'bin ban basa ca basa. bin ban backa basa carao' (verkligen egen översättnig) kom höll jag på att köra av vägen. Sedan kom 'Shut ut get out of here...' och båda dessa är ju superbasiga och som klippta o skurna för att dunkas i en avkapad PV. Det som var egenligen var hemskast var ju att jag kunde dessa låtar...
*drar på mig en kon på huvudet och ställer mig i skamvrån*
När det inte var fjortisdunk var det istället dynghård musik med enbart growl. eller lite slowrock med Jimmy eat world.... Help med The Beatles och Mama i'm coming home - Rednex, var även med... snacka om varierad musikstil!

På vägen hem var det dags för 2004-skivan och jag väntade mig något ännu värre än den andra.
Det hela började oväntat bra med 3-4 Winnerbäck-låtar som jag ju fortfarande med glädje lyssnar på.
I mitten fick jag flashbacks från ditredan då någon slags 'dragostea din tei'-efterföljare kom (minns ni!?) Lite Alcazar smög sig även in.
I slutet tog det sig dock igen då The Hives och Håkan Hellström sparkade loss.

Sista låten var den ultimata låten att lyssna på när man åker på en enslig väg, långt ifrån mänskligheten, då man kan sjunga rakt ut som om man aldrig sjungit förr: When you believe - Whitney Houston och Mariah Carey (ni vet, den från Prinsen av Egypten!)

Slutsatsen av detta är alltså: jag hade som fjortis, bättre musiksmak än jag hade som 16åring.

Höll ögonen öppna för en recension på min egenkomponerade, kreativa köttfärspaj!

Intet ont om mina älskade Killers, Coldplay, Hassle och White lies, men jag kände att jag behövde lite variation i bilen. Därför ställde jag mig en lång stund framför min ca 15 år gamla skivsamling och letade efter något matnyttigt.
Fann då några blandskivor med slarvig skrift : "massa olika låtar -06" och "lenas blandade".
Sure, tänkte jag som är öppen för det allra mesta och fortsatte sedan leta.
Skuttade av glädje när jag hittade Absolute Music 16 och 17 från 1994.
Vem vill inte cruisa till klassiker som Go west - Pet shop boys, Can't help falling in love - UB40, Look who's talking - Dr Alban eller I'd do anything for love med vår älskade köttfärslimpa?
Jag vill!!
Bilåkande är numera heligt!

Dessa gamla godingar är så mycket bättre än dagens Absolute Music 61 eller vad de nu är uppe i. Helt sjukt att de fortfarande håller på det dessa egentligen?! Designen var även snyggare förr!

Idag när jag åkte hem från Bex sjöng jag duett med Meat loaf. Kom på mig själv med att sjunga "...Sex, gums and rock n' roll". Fnissade då lite åt min naivitet då det skulle varit gulligt om han sjöng 'tuggummin' istället för 'drums'.

Idag lagade jag och Beckis mat.
Eller... jag målade svampbobar på min mobil och Beckis lagade mat.
Det blev helt underbart gott och är därför min favoriträtt för tillfället.

Här kommer bilder på vad vi båda åstadkom:



(jag skar faktiskt salladen, men glömde skölja den...)

mina två versioner av svampbob

Är skyldig Tyson pengar och var tvungen att reseacha lite hur mycket det var.
Hamnade då av en slump på denna sida.
En väldigt onödigt avancerad sida för ett vin som inte ens är direkt gott.
En livs levande man pratar berättar historier om någon brunn och så vidare...
Man måste också ange när man är född. Jag var ärlig och fick då meddelandet att jag var för ung för att få uppleva denna sida. Jag ljög då istället och blev 87a. Då blev jag insläppt!

Spana in och upplev själv!
Castillo de gredos





Förövrigt så har jag idag varit väldigt drumlig.
I morse skrattade jag åt mig själv i bilen när jag var påväg till universitetet.
Vid ett rödljus som slog om till grönt lyckades jag trycka till lite för mycket på gasen så mitt CD-fodral som tidigare så snällt legat bredvid mig ramlade ner på golvet. Mina nycklar som jag lagt i "solglasögonfacket" bokstavligt talat flög ut sitt fack och ner mellan sätena. Jag plockade upp dessa båda saker och la tillbaka dem på sina platser. I nästa rödljus blev det en favorit i repris. Nycklarna och CD-fodralet flög exakt i samma bana ner på golvet och mellan sätena igen. Jag tog upp dem igen och började köra lite försiktigare.


På vägen hem, i rödljusen denna gång med, fast i Laxåkorsningen, slog jag i all hast av min nagel. Hade tidigare på resan chockerats över mina fula naglar och planerat in en manikyreftermiddag. Men så blev icke fallet eftersom jag nu slog av den längsta.


Nu ska jag och Annica fara ner till Laxå för att köpa snacks för kvällen samt lämna 750 babyservetter till Emelie och Robban!

För 1 timme sen när jag satt i bilen längtade jag hem. Tänkte: ÅH vilken skön dag detta ska bli.
Men nu är jag hemma. Har ätit i brist på annan sysselsättning och sitter nu bara uttråkad och huttrar. Det är lika kallt ute som det är inne i våran hall för tillfället. Far min håller ju på att renovera toaletten här nere och har därmed rivit upp både golv och väggar så det i stort sätt bara är små träplankor som skyddar folk från att ta sig in där. Den bitande kylan tränger igenom dörren och gör alltså att det är kallt i hallen också. och i köket och i vardagsrummet. Burrr!

Jag har redan tröttnat på att vara hemma. Kallt, segt och ensamt. Sjukt trist!¨
Jag har lust att kolla på film och mysa ikväll.
Så kommer det förmodligen inte bli, men så trevligt det vore!

Family Guy på det här kanske? mmmmmh!