Lena Henningson - i med- och motvind

Nu är festandet på universitetet i full gång, vilket är väldigt roligt. Man samtidigt väldigt krävande för en sådan klen festare som mig. Jag vill kunna vara med på allting och lära känna nytt folk. men just därför att det är så viktigt att närvara så orkar jag inte. Jag är så kluven.

Det enda jag behöver just nu är Milla. Det skulle passa perfekt att åka ner till henne i gbg nu i helgen, eftersom alex är hemma i laxå då. Men tror ni att jag har möjlighet att göra det jag mest av allt behöver? nej.  jag måste desperat hänga vid universitetet utan någonstans att sova i hopp om att hitta några nya, trevliga människor att umgås med. Jag känner mig helt socialt missanpassad just nu. Jag orkar inte ta kontakt och prata med människor, men det är bara det som krävs av mig just nu. I morgon börjar föreläsningarna. 8.15, vilket betyder att jag måste åka hemifrån senast 7:15, vilket betyder att jag måste gå upp 6:15, vilket betyder att jag kommer vara ännu mer likt en enstöring pga den tidiga morgonen.
Nu är jag negativ känner jag. men jag skulle bara behöva en liten pausknapp i livet just nu.
Så jag skulle kunna hinna med allting jag behöver göra.

Det skulle även vara välbehövligt med en Elin här hemma, universitetserfaren nog att ge mig tips och råd. Vi får ta dessa samtal via webcam istället, men jag måste ju medge att det inte riktigt är samma känsla...

Jag skulle även behöva sätta mig ner och tänka. Tänka igenom mitt liv och hur det har blivit. Hur jag vill att jag själv ska vara mot andra människor. för jag känner att jag varit en riktig ragata emot en person som betyder väldigt mycket för mig. Jag vill inte vara det. men jag orkar inte med att bättra mig. förlåt, jag är hemsk.

 Nu ska jag läsa min nyinköpta bok - Marilyn Mansons Long hard road out of hell, och övertyga mig själv om att mitt liv är problemfritt och normalt i jämförelse med hans.