Lena Henningson - i med- och motvind

I morse innan jag skulle bege mig till universitetet duschade jag och skulle därefter, ca. 8:40, föna håret (jag gick upp en kvart tidigare så jag skulle hinna föna håret, för det är viktigt).
I samma sekund som jag satte i hårfönen och tryckte på knappen slocknade hela lägenheten.
Jag sprang och kikade i proppskåpet men fann alla knappar där de skulle. Skumt, tänkte jag och ringde farmor.
Hon rådde mig att gå ner och plinga på hos grannen för att be honom om hjälp, så det gjorde jag. Han öppnade dock inte så jag sprang upp igen och fortsatte äta min påbörjade macka. Jag passade även på att testa om lampan i trappuppgången fungerade - och det gjorde den inte! omg panic!!!
Efter ca 10 minuter kom strömmen märkligt nog tillbaka igen och jag hörde steg i trappan och antog att någon gått och slagit på huvudströmmen igen. Jag ringde farmor igen och berättade nyheten och frågade även om jag skulle våga ge hårfönen en andra chans, för jag såg ju förjävlig ut i håret. Hon trodde det skulle gå bra, jag litade på henne och det fungerade precis som det skulle.
Jag åkte till universitetet och tänkte inget mer på det.
Väl hemma igen berättar Mickis att hon, som bor gatan mitt emot, hade haft strömavbrott denna morgon också. Jag blev fundersam. sedan fick jag reda på att 14000 örebroare varit med om strömavbrott samtidigt.
jag tror inte att det var mitt fel, men det känns väldigt skumt att det precis på sekunden stämde med då jag knäppte på hårfönen. skoj!

ursäkta att det blev så många inlägg idag förresten. och det blev ju inte heller sådana där fräscha och korta twitters, utan mastodont-inlägg. jag ber om ursäkt, igen!