Lena Henningson - i med- och motvind

Har nu suttit och läst en stund. Tröttnade sedan och började stället vissla till en av de klassiska låtarna - en riktigt melodiös sak med väldigt snirklig tongång. Otroligt krävande. Är nu helt torr i munnen (för klassiska låtar har ju en tendens att vara +fem minuter långa och envis som jag är kunde jag ju inte ge upp utan visslade hela låten ut!)

blev även lite besviken på mig själv. "Förr i tia" hade jag världens kontroll över mitt visslande men det hade ändrats. Nu ska jag öva upp mig igen!
Nu ska jag vissla vidare och kolla på Jul med vår allas älskade Ernst!