Lena Henningson - i med- och motvind

Var ute och flängde ordentligt igår. Var på univ. åkte hem därifrån, sprang in på Ica och köpte tomatsoppa, åkte hem och avnjöt den med mamma, klättrade på pallar för att se vad jag hade för "flytta-hemifrån-saker", åkte tillbaka ner till Laxå och Lundhs för att låta dem kolla på bilen som skakar när man kör fortare än 80 och har sne ratt.

Det var där jag kände mig missanpassad, förstår ni. Jag blev tillsagd att åka in genom den första porten till verkstaden och gjorde snällt som de sade. Stannade tydligen för långt bak, varpå någon av gentlemännen bad mig att köra fram lite mera. - "Inte upp på den där rampen va!? För det vågar jag inte!!" svarade jag dönervöst men blev snart lugnare när han skrattade till svar och sa att jag slapp det.

En ung man med getskägg tog hand om min bil och domkraftade upp den så mycket att jag var rädd att hela bilen skulle tippa. Han plockade sedan bort framdäcket och försvann iväg med det i minst 5 minuter.
Jag stod snällt kvar bredvid bilen och tittade mig omkring, skrapade foten i dammet på golvet, kikade på de andra gubbarna som arbetade runt omkring, spanade in traktorn som körde runt där inne, lyssnade på moraltestet som gjordes på radion.... 
 

Slutligen kom han tillbaka och jag tänkte fråga om det var något fel på däcken, men vågade inte ta ton eftersom jag stått tyst så länge att jag inte skulle veta om jag behövde harkla mig eller inte - så jag teg.
Han domkraftade upp bilen på andra sidan och plockade bort det däcket och försvann en lika lång stund igen. Jag genomförde samma procedur som tidigare nämnda. När han återigen kom tillbaka fick jag fram några frågor. Han frågade strängt tillbaka om nyckeln satt i. Ja! svarade jag, öppnade bildörren och tog ur den. -"Ja men den ska sitta i för att jag ska kunna känna om rattlåset fungerar" (eller nåt i den stilen, jag fattade iallafall inte) Så jag fick sätta i nyckeln igen, så var han nöjd sen.    
Han böt sida på däcken och jag fick sedan ge mig av. Gick in till disken och meddelade att mor och far skulle komma in o betala om det skulle kosta något, och han sa till mig att jag skulle känna efter om det skakade någonting mer. Jag svarade: -"Men man måste komma upp  i typ 80 för att det ska kännas..." (för jag trodde att han menade att jag skulle provköra där utanför på parkeringen) men så menade han förstås inte, utan fick sig återigen en idiotisk kommentar ifrån mig att le lite åt...

Jag åkte därifrån i full fart och begav mig till Ica igen för att köpa två bananer för att Annica, Joel och jag skulle göra milkshake. En timme senare var jag ute från Ica... Jag träffade nämligen Miranda och Anna där inne och stod och pratade i 50 min! Jättetrevligt!
men stackars Annica, hon fick vänta på mig. ca. 17:30 var jag hos henne och kunde börja söka jobb, vilket vi planerat i en dryg vecka att göra just igår.  Det gick galant och milkshaken som Annica blandade till blev gudomlig! Vi kollade senare på kvällskvisten på film. Jag somnade efter en väldigt kort stund och vaknade när eftertexterna började rulla. Men det gjorde inte så mycket för den verkade läskig för den handlade om nån parallell värld där alla hade knappar som ögon...

Hur som helst så satt vi där sen och pratade gamla minnen och kollade lite på Annica när hon spelade Zooville (eller vad den där nya skiten hon blivit indragen i nu heter) Upptäckte plötsligt att klockan var 2:30!! WHAA!
Jag sprang hemåt och gick och la mig och läste internationell handel och industristruktur i typ 30 min (Aldrig någonsin har jag lyckats läsa någon kurslitteratur i mer än 5 minuter i sträck!! men klockan 2:30 minsann. jag kanske borde börja sitta uppe på nätterna och plugga istället!)

Nu är jag slut i fingrarna.
Godnatt människor!