Händigheten själv
Kom precis hem från en helhelg i Karlstad! Mycket trevligt med Hoffmaestro, "Rabarber", god mat och kortspelande (trots att jag förlorade varenda gång, men jag är inte bitter(!!!))
Kom hur som helst precis in. Dumpade bara min weekendbag, grabbade skiftnyckeln och begav mig ut i septembermörkret. Jag har nämligen punktering på min kära cykel och hade blivit ombedd av min fader att skruva bort hjulet så han kunde laga det åt mig. Knivigt, tänkte jag. Men ack så fel jag hade. Jag hann inte mer än att titta på bultarna så var de bortskruvade. Jag gapade och imponerades sedan över min händighet en stund och gick sedan vidare till min bil för att slänga in hjulet där. Stod där ca 2 minuter och tokgrävde i min handväska efter bilnyckeln. Blev mer och mer frustrerad över att jag inte hittade den eftersom jag mycket väl visste med mig att jag lagt ner den där ca 6 minuter tidigare.
Jag grävde på och upptäckte tillslut att jag höll nyckeln i handen hela tiden.
Då är man trött. Men jag får skylla på att all min sista hjärnkapacitet gick åt till att meka cykel...
Nu dricker jag honungvatten i hopp om att bli kvitt min vidrigt plågsamma hosta.
Godnatt mina kära vänner!
Woaaah! Håll koll på hostan så jag inte smittat sig med min lunginflamation jag hade!! Och btw. Congrats till bortmekandet av cykeldäcket!! :)
