Lena Henningson - i med- och motvind

Jag skäms!
Scenario: jag sitter ute på balkongen och läser. Börjar helt plötsligt irritera mig på järnställningen som sitter på balkongräcket. Jag tror det är meningen att man ska hänga upp gardiner eller dylikt på dem, men i mina ögon skuggar de bara när man sitter och solar.
Jag tänkte: nu är det dags att jag gör något åt detta! Och jag gick in och hämtade min eminenta verktygslåda och började lossa på muttrarna som höll uppe denna ställning. Det var inte riktigt så simpelt som jag trodde eftersom dessa järnrör var väl ihopskruvade och formade som ett "L" och med pinnar neråt. När jag väl fått loss muttrarna upptäckte jag alltså att denna ställning i sitt fulla skick inte fick plats på golvet på balkongen eftersom den ju var lika stor som balkongräcket. Jag bökade och försökte ändå klämma ner den innanför balkong-väggarna och lyckades halvdant. När den nu ungefär låg på plats förstod jag att det inte skulle gå att öppna balkongdörren och att jag alltså var fast här ute.
Började därmed böka igen och insåg till slut att min enda utväg var att slänga ner denna otypliga sak nedför min balkong på andra våningen och alltså slänga den på gräset nedanför. Sagt och gjort!

Med ett brak landade den på marken och jag sprang fort som ögat ner för att ta hand om den. I ren iver glömde jag bort att jag enbart var klädd i korta shorts och en tubtopp (inte ens någon bh!!). Jag fick många blickar på mig från byggnadsarbetarna här utanför... Varm och utskämd släpade jag denna ställning till trappan ner till förrådet och där stötte jag på nästa problem. Den var för stor och fel vinklad för att komma ner för rampen och in genom dörren. I och med fallet från balkongen hade rören dock svagnat något och med lite styrka kunde jag bryta sönder en fog och därmed lyckas få in ställningen genom dörren.

Inne i förrådet fastnade den i nätburarna ett flertal gånger men jag gav inte upp. Till slut, kanske 20 minuter efter min "smarta" idé uppkom, låg den dock på plats i mitt förråd.
Victory!!!


Nu sitter jag återigen här på balkongen och njuter av solen - utan att skuggas! Hoppas dock innerligt att alla mina grannar jobbar eller är bortresta så jag inte hade en massa åskådare när jag tampades med denna förbannade järnställning...
puh. Vilken pers alltså!