Tuna in a brine
Idag visade sig vara dagen med stort D. Detta var dagen då jag återigen vågade köpa en tonfiskburk efter total avhållsamhet sedan första veckan på universitetet (september 2009).
Då gick jag nämligen in för det där med studentbudgeten extra hårt och köpte den billigaste tonfisken jag kunde hitta. Detta var, som väntat, det äckligaste jag någonsin ätit. Kattmat hade nog smakat (och luktat) bättre.
Sedan dess har jag alltså aldrig ätit tonfisk. men idag tog jag mod till mig och plockade åt mig en av de dyraste burkarna.
Av detta gjorde jag en delikat tonfisksås som jag avnjöt till pasta.
Götttt var det!
Så nu har jag lärt mig en sak. Det är inte alltid bra att vara ekonomisk (läs snål)!
Precis. Snål ska man inte vara. Ursäkta för alla inlägg häromda`n, men jag trodde faktiskt att de inte kom fram! Ska inte hända igen. Kram. A
haha ingen fara mamma lilla!
Bättre flera än ingen!
:)
Ofta, vad är billigt, inte värt det att äta det.
