Direktblogg från en kall trappuppgång i Oxhagen
Sitter för tillfället och förfryser rumpan i en trappuppgång i Oxhagen.
Hur hamnade jag då här, kanske ni undrar?!
Jo. Jag beslutade mig för att följa med Annica på hennes möte på den nya praktikplatsen hon ska börja på till veckan. Min plan var att ta den långa och raska promenaden under tiden som hon var på mötet.
Jag har gått denna promenad runt här i kvarter jag aldrig någonsin besökt förut. Jag har blivit uttittad av människor från balkonger som tydligen inte tyckte jag hörde hemma här samt jag har halvt förfrusit mina kinder på grund av min raska promenadfart.
Så jag gav tillslut upp promenaden och sitter nu alltså i en trappuppgång och väntar på Annica. Har suttit här i snart 50 minuter. Har dock fått lite av artiklarna lästa i och med att jag turlsamt nog skickat dem till mig själv på mailen...
Men nu tycker jag faktiskt att Annica kan vara färdigpratad där inne!(!!!)
HAHA. jag nös precis så rörelsesensor-lampan tändes!
Adjö
