Jag är för smart för mitt eget bästa
Jag upptäckte i lördagsnatt till min stora förskräckelse att jag tappat mitt phony-fodral. Var lite nedstämd och hade tankar på att gå ut och leta efter det idag. Hade nämligen en svag känsla av att det låg på stallbacken...
Jag hade dock ett nytt fodral som låg här hemma och väntade på ett tillfälle som detta. Problemet med det var bara att det ju är oanvänt och därför så tight att man får träningsvärk att att trycka ner och dra upp stackars phony därifrån...
Hur som haver.
Idag på univ sprang jag iväg för att köpa mig en "mittemellan-kaffe" som jag själv så vackert uttryckte mig i kassan...
När jag öppnade min feta plånbok för att plocka fram en ovikt sedel hittade jag mitt phonyfodral där i(!!!) fint nedlagd ibland alla iknölade tjugolappar.
Snacka om happiness i dess allra renaste form!!!
