Kindpuss!!
Jag trodde att denna kväll skulle sluta tidigt då jag sa adjö till Annica och Joel vid 23-snåret. Men så var icke fallet!
Precis när jag parkerat cykeln hemma hos mig kom jag att tänka på min kära syster och ringde henne. Hon satt då på Lilla Örebro och utan att jag visste ordet av satt jag där på uteserveringen med henne och hennes vänner.
Vi gick sedan vidare till Slottskrogen och därefter allas vår älskade Stallyktan.
Och det jag ville komma fram till med detta var att jag på Stallyktan träffade en jättehärlig grek som bott här i några månader och med vilken jag kunde prata obegränsad svenska. Han hade en underbar livssyn som jag hädanefter ska försöka leva efter än mer än jag i nuläget gör. Vi kom fram till att det enda man behöver här i livet är kärlek och vänner och någonting mer som jag i nuläget inte kommer ihåg (!).
Men bra var det!!
Och sant.
Meeen det jag egentligen ville komma fram till var ju att när vi två skildes åt så kindpussades vi!!!
Som ett brev på posten från mitt tidigare blogginlägg.
Det slog mig sedan att det förmodligen inte berodde på min nya insikt att jag ville börja kindpussas i Sverige utan mer pga att det är mer normalt varifrån han kommer. Så, kanske är det så att jag helt enkelt borde flytta söderut för att få kindpussar?! Är det verkligen så sorgligt att en svensk inte kan få det här i Sverige? Det är denna fredagsnatts tankenöt.
