Duktigt Lena! .... Eller vänta nu!?
Har nu en (vad jag själv ansåg det vara) välförtjänt paus i pluggandet då jag istället lyssnar på lite musica, skrotar runt, skrubbar spisen och googlar på släktnamn(...).
Men så plötsligt slog det mig, en hemska sanningen uppenbarade sig:
Jag är ju inte alls förtjänt av en rast!!!
Jag ställde klockan på 8 i morse så jag skulle komma upp i tid och sätta igång med läsandet. Ca 10 gick jag upp. Käkade frulle relativt snabbt och satte mig sedan och låååångsamt letade efter artiklar som jag skulle läsa.
Hittade en, LADE mig i soffan och läste den från mobilen. Somnade med jämna intervall (ca varannan femte minut kan jag tro).
Väcktes sedan av att Annica ringde (tack så mycket! -genuint menat) och vaknade till tillräckligt för att jag skulle kunna fortsätta läsa artikeln.
När den var färdig (ca 13.00) tog jag alltså denna paus och kände att "guuuud så duktigt jag varit nu!".
Det har jag ju inte alls det!!!
Artikeln var på 9 sidor i spalter.....
Och jag har en bok på 160 sidor (har läst 20 hittills) och ytterligare en artikel på 20 sidor kvar att läsa..... för att sedan kunna börja på den egentliga skrivuppgiften och analysen!!!
Och detta ska lämnas in på måndag morgon...
Lena, du är en sopa!
Sluta blogga nu!
Kommentarer
Trackback
