"Feel good" - my ass...

Var denna afton på föreställningen Strömstedt och Freud med min kära syster. Det var jättejättebra. ÄLSKAR verkligen Niklas Strömstedt och hans låtar. Det värsta är ju bara att de är så fruktansvärt sorgliga allihopa. 

Enligt evenemangsbeskrivningen skulle detta vara en "feel good-föreställning", det vet jag inte om jag helt kan hålla med om. Min rådande livssituation passade nog inte så bra in i detta, för guuuuud så jag bölade. Usch usch usch. Var nära bristningsgränsen när han sjöng Från dag till dag och Sista morgonen. 
Samtidigt var det ju som sagt väldigt bra och roligt vid många tillfällen. Men mestadels var det tänkvärt och filosofigrundande. Känner mig helt mör i huvudet efter detta. 

Är dock väldigt glad att han avslutade positivt och spelade GES - stanna världen en stund. Då mindes jag och Elin våra svunna tider då vi ständigt tvingade ner mamma och pappa i soffan för att vi, iklädda vita kråsskjortor och svarta byxor, mimade till hela GES-skivan.
Den som för övrigt var den allra första skivan jag köpte - och den är ju fortfarande idag bra!!

Så, trots att det blev bölfest ger jag denna föreställning en stark 4! 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0