Lena Henningson - i med- och motvind

Har glömt bort att jag är en cool, bloggande person... Har istället den senaste tiden enbart varit en cool person (och med cool här antyder jag att jag badat mycket för att kyla ner mig..)

Nu till ämnet för detta blogginlägg:

Kollade precis på Allsång på Skansen. Eurovisionvinnaren Conchita Würst var med, likaså Ola Salo. Innan Ola dock äntrade scenen hade man ännu enbart sett Conchita uppträtt och ju mer hon sjöng, desto mer säker var jag...

"Avslöjandet of the year kommer komma här i svensk, direktsänd tv", tänkte jag självsäkert: när det är Olas tur att sjunga kommer Conchita slita av sig sin klänning och avslöja att hon även är Ola Salo. För så lika är de ju!!! Det MÅSTE ju vara samma person!? Och jag var så säker på att detta snart skulle ske att jag fick lite magknip av väntandet och det storslagna i det avslöjandet. 

När Ola sedan kom in på scenen och var en annan, egen person blev jag därför en gnutta besviken. 

Denna känsla försvann dock snabbt då jag upptäckte att den okända låt med Ola, som jag ramlat över och lyssnat jättemycket på på sistone i tron om att den är någon gammal B-sida av någon gammal singel, är den officiella Pride-låten!! KUL!!

Nu ska jag ta en kvällspromenix till bilen. Glömde min laddare där och phony kolar vippen snart... "Det man inte har i huvudet får man ha i benen" som de gamla rävarna brukar säga. Är väldigt glad att jag inte parkerade den på andra sidan stan idag som jag vanligtvis brukar göra...