Ve och fasa. Slutet för musiken är nära!!
Min största skräck verkar vara påväg att förverkligas. Sedan jag var liten har jag filosoferat över musik och huruvida kombinationerna av toner någonsin skulle kunna ta slut. Detta skräckscenario har poppat upp i mitt huvud med några års intervall sedan dess.
Idag när jag lyssnade igenom Melodifestival-skivan blev jag paralyserad - Det har hänt nu!!!
Följande låtar är praktexempel på min värsta farhåga:
Ellen Benediktson - Insomnia låter exakt som valfritt spår från t.A.T.u:s skriva från tidigt 00-tal.
Andreas Weise - Bring out the fire är en slående kopia av Let me entertain you med Robbie Williams.
(Dessutom har de medverkande i årets mello snott av varandra! Jag hade på Molly Pettersson Hammar - I'll be fine i bakgrunden och precis kom på mig själv med att sjunga Weises text till låten...)
Elize Ryd och Richard Söderberg - One by one är slående lik hela repertoaren till Phantom of the opera. (Det kan kanske dock bero på att opera inte är mitt specialist-område varför jag tycker att allting som Richard (eller vilken operasångare som helst) sjunger låter som låtar från denna musikal...)
Erik Saade - Sting har snott introt och tongången i bryggan till refrängen rakt av från Queens Under pressure. Resten av låten är också superlik någon Taylor Swift-låt (tror jag) men vet inte exakt vilken.
Och slutligen, trots att jag hatar att medge det, så har ju min jojkande (haha phony autocorrectade till kokkaffe) älskling aka. Jon Henrik Fjällgren till sin låt "Jag är fri" TOKSTULIT från den mest heliga sång: Coldplays Fix you. Det är inte diskret heller, utan det är EXAKT samma toner som sticket där precis innan Chris Martin sjunger "tears stream down your face"...
Jahopp. Så nu kommer alltså inte mina barn och barnbarn få uppleva någon ny musik under sin livsid... Det är ju faktiskt en helt fruktansvärd tanke!
Ingen värld värd att leva i.
Kommentarer
Trackback
