Farmor tipsar
Skönt inte få lite matnyttiga (ha!) tips om framtida matinköp.
Tack farmor!
En millisekund från att jag förvandlades till Örjan Lax
Idag höll det på att brista totalt för mig på Willys. Jag och Jocke var på väg hem och skulle snabbt hoppa in på Willys för att köpa frulle. Jag hade vid denna tidpunkt inte ätit någonting på 10 timmar och såg svävande kycklinglår och pizzor framför mig när jag blundande.
Jag sa att Jocke kunde vänta vid kassorna om han ville eftersom inhandlingnen skulle gå så snabbt.
Jag gick strategiskt gebom butiken och slängde vant i bananerna, yoghurten, mjölken och äggen i korgen och var på under två minuter tillbaka vid kassorna. Valde snabbt den kortaste kön (två stycken framför mig) och väntade snällt på min tur. Ur denna väna, lugna och snälla Lena skulle det, intet ont anande, snart växa ett monster som under loppet av 15 minuter skulle vara nära på att utplåna hela matbutiken.
Under denna kvart (som kändes som minst 2 timmar) hann följande hända:
• gubben längst fram i min kö är en sån där oteknisk snubbe som inte förstår att man ska förbereda köpet genom att slå koden medan kassörskan slår in alla varor.
Inte förrän den sista lilla chokladbiten är inscannad börjar han rota i fickan efter plånboken för att vasarsamt och lååångsamt slå sin kod. Kassörskan frågar: är ni pluskunder? Varpå han är tvungen att fundera länge länge innan han tillslut frågar sin fru. Hon svarar att "jo se dä ska vi allt va. Men var kan jag ha det platskortet?" Jag har här lust att skrika "det finns inga platskundkort på Willys!! Langa fram ditt körkort!!!!" men hejdar mig och låter istället kassörskan säga det, med betydligt lugnare tonläge än det som spelas upp i mitt eget huvud. Hon rabblar sitt personnummer efter en stunds lönlöst letande efter identifikation och så är det äntligen kunden framför mig som är på tur.
• "BRA! Hon har bara tre varor", tänker jag efter snabbt avscannande av bandet. Inte kunde väl jag veta att hon tidigare idag glömt sin svarta Sisters-påse där. Efter ett väldigt dividerande och inblandande av två kassörskor kommer de fram till att de inte fått in någon påse varpå kunden kontrar med att hon minsann ringt och fått konfirmerat att påsen skulle finnas där efter att ha blivit upphittad på fruktavdelningen. Kassörskan i min kassa reser då på sig och går med lugna och släpande steg mot lagret.
Här bryter jag ihop inombords och gör något jag nu i efterhand skäms över...
Jag tar rafsar åt mig alla mina varor som jag lagt upp på bandet och lastar upp dem i famnen för att, djupt fokuserad för att ej tappa balansen, byta kassakö till den vars kassörska fortfarande fanns på plats...
• i min nya kö står det nu enbart en kund som snart är färdig samt två tjejer framför mig. De två tjejena är dessutom unga (och därmed förhoppningsvis rappa) och de är där tillsammans så de bör räknas som en.
Men skenet bedrar....
Jag står där med famnen full av varor medan tjejena skryter över hur bra deras bloggar går och hur framgångsrika de är på väg att bli.
Jag suckar demonstrativt.
När det är betalningsdags häver den ena tjejen ur sig: "aah just det. Går det bra om vi delar upp betalningen?" Och visst går väl det, svarar kassörskan i ultrarapid. När ena tjejen tryckt i sin kod och halva beloppet godkänts upptäcker tjej 2 att kassörskan glömt att slå in en gurka. De kommer tillslut fram till att tjej 2 ska betala för denna gurka också varpå den scannas in.
Det piper till i kortläsaren och kassörskan säger: "medges ej". Bloggsuperstjärnan har alltså inga pengar men försöker ändå dra kortet och slå koden två gånger till utan resultat. Hon tar skakande fram mobilen för att kolla banken. Fumlar och fumlar och "FÖRSTÅÅR inte"... Lagom till jag tänkt tanken att jag kanske ska gå fram och betala - erbjuder sig tjej 1 att göra det. "TAACK!" viskar jag för mig själv och tackar gudarna att det inte hann gå några millisekunder till innan det blev min tur, för då hade det brustit för mig.
Jag var sååå nära bristningsgränsen till att bli Örjan Lax/Johan Rheborg i nedanstående klipp:
View on YouTube
Ve och fasa. Slutet för musiken är nära!!
Min största skräck verkar vara påväg att förverkligas. Sedan jag var liten har jag filosoferat över musik och huruvida kombinationerna av toner någonsin skulle kunna ta slut. Detta skräckscenario har poppat upp i mitt huvud med några års intervall sedan dess.
Idag när jag lyssnade igenom Melodifestival-skivan blev jag paralyserad - Det har hänt nu!!!
Följande låtar är praktexempel på min värsta farhåga:
Ellen Benediktson - Insomnia låter exakt som valfritt spår från t.A.T.u:s skriva från tidigt 00-tal.
Andreas Weise - Bring out the fire är en slående kopia av Let me entertain you med Robbie Williams.
(Dessutom har de medverkande i årets mello snott av varandra! Jag hade på Molly Pettersson Hammar - I'll be fine i bakgrunden och precis kom på mig själv med att sjunga Weises text till låten...)
Elize Ryd och Richard Söderberg - One by one är slående lik hela repertoaren till Phantom of the opera. (Det kan kanske dock bero på att opera inte är mitt specialist-område varför jag tycker att allting som Richard (eller vilken operasångare som helst) sjunger låter som låtar från denna musikal...)
Erik Saade - Sting har snott introt och tongången i bryggan till refrängen rakt av från Queens Under pressure. Resten av låten är också superlik någon Taylor Swift-låt (tror jag) men vet inte exakt vilken.
Och slutligen, trots att jag hatar att medge det, så har ju min jojkande (haha phony autocorrectade till kokkaffe) älskling aka. Jon Henrik Fjällgren till sin låt "Jag är fri" TOKSTULIT från den mest heliga sång: Coldplays Fix you. Det är inte diskret heller, utan det är EXAKT samma toner som sticket där precis innan Chris Martin sjunger "tears stream down your face"...
Jahopp. Så nu kommer alltså inte mina barn och barnbarn få uppleva någon ny musik under sin livsid... Det är ju faktiskt en helt fruktansvärd tanke!
Ingen värld värd att leva i.
Two notes to self
Note 1: stoppa inte in fingret mellan dörrkarmen och dörren när du stänger den. Det gör fasansfullt ont. Gör det framför allt inte tidigt på morgonen när din partner sover så att du i detta fasansfulla ögonblick även måste behärska dig och inte skrika rakt ut.
Note 2: ha inte tandpetare i jackfickan. När du ska gräva i den efter din phony är det lätt hänt att du piercar din fingertopp med den vilket även det förorsakar grav smärta och blodbad.
Två rejäla lågvattenmärken från idag
No. 1: jag läste igår ut Hypnotisören och är FRÄLST. Ville att Jocke skulle engageras och bjudas in att leva i den världen också, varför vi i afton kollade på filmatiseringen av boken.
Dum idééé!!! Jag kokade inombords av varje liten detalj som inte var identisk med boken (eftersom jag läst den så väldigt nyligen så minns jag ju i stort sett varje liten detalj) vilket ju var i stort sett hela tiden... Och det värsta var att det var många helt onödiga ändringar gjorda. Sådant som är fullkomligt "doable" såsom det är beskrivet i boken, hade de ändrat. Som till exempel en patient till Erik vars namn i boken är Eva Blau. Hon blev i filmen istället man och kallades Evert Braun. VARFÖR?! Och Erik och Simone bor i en lägenhet i boken, men i ett litet torp i filmen. Make no sense!!
Men nu ska jag sluta elda upp mig och övergå till punkt nummer två på dåliga saker idag.
No. 2: Jag ringde en telefonsupport idag för ett ärende på jobbet. Stod som ett fån med luren i handen då de plötsligt svarade på engelska. Fick därmed med ens lekiskunskaper i språket.... Och jag tvingades dagen till ära självklart bokstavera och rabbla upp långa haranger med datorbenämningar bestående av siffror och bokstäver. Och så dålig mottagning på det... LOVELY!
Det näst värsta lågvattenmärket var när jag fick total blackout och inte kom på ETT ENDA ord på G att förtydliga min bokstavering med. Jag tänkte, tänkte, tänkte och erkände för mannen i andra änden att jag inte kunde komma på ett enda ord på denna bokstav. Fick i panik skrika ut en livlina till mina kollegor: "säg ett ord på G!!!!" varpå de räddade mig med "geography". Tack för hjälpen!
Men min allra sämsta var iallafall när jag skulle komma på ett ord på Q och säger:
"Q like in queue" (uttalas ju exakt likadant Reds. anm.).
Ho ho ja ja.
Mycket ska man bara med om innan örona ramlar av!
Hårfärgsförvandling!!
Wow asså, som jag sett på tutorials, nojjat, tagit mod till mig, tuperat, kletat och sköjt denna kväll.
Jag skulle ta det stora steget till att skaffa ombre-frilla. 
...... Det hände alltså INGENTING!
Såhär cool var tanken att jag skulle bli:
Se den otroliga förvandlingen:
...... Det hände alltså INGENTING!
Snacka om besvikelse när man rullar ut håret ur turbanen!!
Får pallra mig ut på stan imorgon igen och köpa en till förpackning och hoppas på bättre resultat då.
Typiska gayfilmer?
Kvällen blev allt välsignad trots allt. Pajen blev fullkomligt delikat och jag har sträckkollat på Modern family på Netflix.
Inte nog med att det är särskrivet (eller hur skulle man egentligen skriva? Det blir ju fel med ett bindestreck efter gay också. Hmm..). Det är ju även jättekonstigt. Vad är så gayigt med dessa filmer att de inte passar in i övriga kategorier?
Här är förövrigt en bild på mitt lyckade fredagsmys:
Oooflyt hela tin
Imorse kände jag mig lite småsjuk och har därför hela dagen sett fram emot en lugn och skön hemmakväll i min ensamhet (Jocke är i Stöckhölm på rep heela helgen).
Jag, med en viss skepsis i blicken
Jag planerade att jag skulle: läsa klart min goda bok som snart är utlöst, ta ett glas rött, baka paj och för en gångs skull förbereda pajdegen innan så den hinner ligga kallt en timme, kolla på en bra film och äta lantchips.
Låter pretty amazing, huh?
Men hela eftermiddagen har jag haft en Icke-flow så jag är rädd att min kvälls sköna aura ska rubbas. Ni vet ett sådant där icke-flow som innebär att man känner sig osmidig och som en elefant när man går på stan...? Det var knappt att jag lyckades med ett enda "möte" på trottoarerna/gatorna utan att hålla på att krocka för att min motpart plötsligt girade till vänster/höger. Alla framför mig gick för sakta och precis då jag tog det längre steget för att "gå om" så tog även personen framför mig ett snabbare kliv/vinglade in i mig/slog ut med armarna eller liknande.
Jag var med andra ord riktigt orytmisk i gångtrafiken, och jag HATAR när jag är det. Andra dagar kan jag känner mig som Ett med stan och folket i den. Alla mina rörelser är noga skulpterade efter alla rörelser och att flyyyter. Men inte idag alltså. Usch!!
Detta beteende fortsatte hemma där jag tappert tänkte påbörja min utstuderade plan för kvällen.
Jag kurade ner mig i soffan med min bok, och upptäckte att jag igår glömt att göra hundöra där jag är!! Fick leta igenom halva boken för att hitta ungefärlig plats. Började sedan läsa och njööööt... I typ en kvart. För sedan somnade jag(....) Och vaknade nyss av att Jocke ringde.
Nu skiter det sig ju totalt med förberedelser av pajdegen... Men samtidigt har jag ju aldrig tidigare förberett den, så hur illa kan det bli denna gång?! Vågar knappt fråga mig själv det med dagens sinnestillstånd.
Men nu har jag iallafall vaknat till efter min ofrivilliga nap och skall skrida till verket igen, så kaaanske, kanske denna kväll kan bli rofylld och skön tillslut ändå. Chipsen är iallafall inhandlade så INGEN kan ta ifrån mig stunden med den påsen i handen!!
Den hårda jakten på vuxenpoäng
Tanken bakom detta blogginlägg kom från en självsäker Lena som uppriktigt kände sig vuxen över kvällens bestyr.
- min nylagade mat ser ut som en spya. Vuxna lagar inte mat som ser ut som spyor.
Men vid närmre eftertanke kanske det inte blir så många pluspoäng i vuxenpoängsbanken iallafall...
Jag listar här plus och minus så får vi se var jag hamnar, helt enkelt:
+ jag handlade mat efter en handskriven inköpslista idag (glömde ändå en vara, vilket jag antar är ett typiskt, virrigt vuxenbeteende)
+ jag har nu ingredienser i mitt kök jag aldrig tidigare haft eller trodde jag någonsin skulle ha. Bl.a. En sådan där plastcitron med citronsaft i, en ask med fiskbuljong samt en burk kryddpeppar (detta var dock ett misstag. Det var extrapris på kryddor som låg i en stor korg. Jag vågade inte rota alltför mycket utan tog de två första bästa jag hittade och fick för mig att detta var blandade pepparsorter. När jag kom hem såg jag att det stod "passar bra till sillinläggningar och pastej"..... Det är lite mer pensionärsvarning på den kryddburken!)
+ jag lagade sedan till maten - en fiskrätt!
+ jag rev ned i morötter i fiskgrytan!! Det är första gången jag självmant äter varma grönsaker.
Ja. Det var nog det jag kan knopa ihop på plussidan.
Över till minuspoängen:
- det faktum att jag så sällan äter fisk att jag känner ett behov av att blogga om det bör nog resultera i minuspoäng.
- ...att jag skryter över att jag har grönsaker i mat, likaså.
- vuxna människor vet vad kryddpeppar används till.
- jag hade gurkslantar bredvid som enda "sallad" och var fullkomligt nöjd med det tills jag såg bilden jag tog.
- min nylagade mat ser ut som en spya. Vuxna lagar inte mat som ser ut som spyor.
Skit också! 5-4 till minussidans favör innebär att jag nog inte är vuxen ännu, trots allt.
Disträää
Vet inte om det beror på det faktum att jag inte lämnade lägenheten igår (och knappt heller soffan - oops) eller om jag bara var allmänt trött idag, men jag har varit så frrrruktansväärt disträ hela dagen.
Glömde ta te på hela arbetsdagen. Tog första och sista koppen 16.30(!). (Brukar snitta åtminstone 4 en vanlig dag)
Glömde dessutom att låsa toadörren vid tre tillfällen... (Trippel-oops!) Till min stora tröst upptäckte dock ingen det innan jag själv gjorde...
Skulle dessutom bjuda Alma på tacomiddag men köpte allting förutom tacokrydda, ehehe
Hade även en 10-timmars arbetsdag och det gjorde ju inte direkt saken bättre.
/ Lena som nog gör bäst i att sova nu innan något mer kNaSiGt händer.
Jobba hemifrån i tårar
Jobbar hemifrån idag för första gången i mitt liv! Känns ganska gött faktiskt. Tekannan är laddad, mjukisbrallorna är på, nyhetsmorgon står på i bakgrunden - Rätt så harmoniskt!
MEN, sista punkten där fick mig precis att börja tjuta.... Det var nämligen Triss-skrapning på Nyhetsmorgon och en ung kille vann 5 mille!!! Det tillfället KRÄVDE tårade ögon! Tänk er vilken sjuk känsla att skrapa fram det?!
Huuga! Vilken dröm!!
Lena gör bort sig i storstan (del 2)
Jag tycks se ett mönster i det här med att jag åker iväg i samband med jobb och är ovan och agerar på sätt som utåt sätt tycks vara konstigt. Jag minns ännu när jag gjorde bort min i huvudstaden då jag var på besök hos mina nya kollegor på OBH.
Jag tycks alltid gå tillbaka till mina rötter och min härkomst (Röfors <3) när jag är iväg ensam...
Måndag - tisdag denna vecka har jag varit så långt bort som i Kalmar.
Så mycket nytt och så många nya intryck! Ny stad, första gången jag sover själv på hotell i Sverige, första hängen jag träffar resterande av mina kollegor etc...
Och självklart ska jag uppföra mig suspekt i sådana sammanhang där jag önskar jag vore "cool", "laid back" och "världsvan". Här kommer ett axplock:
• Jag somnade som ett litet barn i bilen både på dit- och hemresan medan mina kollegor tillika bilkamrater sitter och samtalar.
• Väl på plats sköter jag mig väl ganska bra på mötet (bortsett från att jag kan ha sett nonchalant ut då jah satt och jobbade medan de andra pratade. MEN jag har ju dagliga arbetsuppgifter som måste göras och min chef sade åt mig att jag kunde göra det under tiden. Dessutom är jag ju extremt skillad på multitasking så jag vet ju exakt vad som sades, trots att det kanske inte syntes utåt. Min rädsla att de andra nu tycker jag är ointresserad och nonchalant hade ju lätt kunnat avhjälpas genom den enkla meningen "Ni får absolut inte tro att jah inte lyssnar på er, men jag måste göra dessa statistikpgifter men jag är samtidigt uppmärksam på vad ni säger". Men det sa jag ju såklart inte. Utan jag teg och såg dum ut...
• När vi åker till hotellet ser vi Ölandsbron på håll varpå jag utbrister "åååh" och får alla att tro att jag aldrig någonsin sett en bro tidigare i mitt liv... Fick även kommentaren "Det låter som att Lena är väldigt fascinerad av Ölandsbron iallafall...".
• På den otroligt delikata restaurangen "Kalmar kött och bar" hade vi förbeställt mat eftersom vi var så många. SKÖNT tänkte jag då jag på plats slipper poängtera alla ingredienser jag inte vill ha på min tallrik om det eventuellt skulle tänkas vara så att rätten innehåller dem. GLÖM DET! Servitrisen kom med bestämda steg mot vårt bord bara för att dubbelkolla om det verkligen var så att jag ville ha "utan lök och paprika". INTE MINDRE ÄN TVÅ GÅNGER - japp, det stämmer bra... Svarade jag genant båda gånger.
Och det blev mitt signum för denna vistelse då jag fick avstå Flygande Jacob på dagens lunch pga att den innehöll bådadera (INTE OK. Det ingår ju inte ens i originalreceptet!) (Tvingades äta pizza till lunch två dagar i rad pga att jag inte vågade tjata mer).
• I morse gick jag upp kl 6.50, fixade mig iordning, packade väskan och begav mig så ned till hotellfrukosten och möts av några få kollegor som dricker den sista sväljen kaffe. Det är uppenbarligen allmänt vedertaget att man går upp massvis med timmar innan arbetsdagen startar för att först äta frukost, sedan gå upp och fixa iordning sig och packa väskan. Eller? Är det så? Jag fick iallafall käka hotellfrulle i min ensamhet (vilket i och för dig uppskattades av mig då jag inte behövde skämmas över den mängd jag satte i mig...)
• skulle sedan checka ut. Hade gått upp på rummet, hämtat väskorna och slängt igen dörren för att återvända ner till receptionen. På denna korts sträcka tycks jag ha tappat bort mitt nyckelkort då jag vid disken enbart lämnar fram ett vilt papper utan innehåll.... Receptionisten är förstående när jag säger att det förmodligen måste ramlat ut i rummet. När jag kommer ut på parkeringen märker jag att korten ramlat ut och balanserar på min weekend-väska. Jag skämdes för mycket för att gå in igen så jag har nu dessa som souvenir från min första business trip...
Så, det var min första affärsresa det.
Som tröst kan jag ju säga att nästa enbart kan bli bättre! Eller?!
Alla frossares dag och tecknat näsblod
Igår var det ju, icke alltför obekant, alla hjärtans dag.
Jag var tills två dagar sedan inställd på att få fira denna dag i min ensamhet eftersom Jocke egentligen skulle repat. Men det blev inställt!!! - Wohooo!! Eller jag menar... Trääliiigt. Åh.. Neej, vad trist för honom....
Vi firade dagen med att ta kort på oss själva när vi pussades och samtidigt hålla upp en ask med hjärtformat godis över oss:
Förutom detta frossade vi i mat och godsaker.
Det hela började inte helt oväntat med frukost framför tvn. (Färskpressad juice!! mmmuummsss)
Sedan fikade vi på Wayes där jag drog i mig BÅDE en macka OCH en chokladboll och en chailatte. Oops...
Sedan blev det dags för middag. Vi tillagade då våra specialburgare med liquid smoke, BBQ och halloumi. Plus egengjorda pommes:
Jag slängde även ihop en pannacotta lite snabbt som vi avnjöt medan vi kollade på Melodifestivalen.
(Oj, jag vet inte var fokus är på denna bild?!)
Mellon var ju sådär lagom underhållande och som en bonus fick vi Magnus Carlssons låt på hjärnan för all evinnerlighet (eller iallafall ändå tills nu. För nu sitter Jocke och skriver på en ny låt och har sjungit och spelat samma strof minst 100 gånger den senaste timmen. Absolut inget illa menat. Det är ju roligt att min älskling känner inspiration och får bra idéer men man börjar faktiskt bli lite dum i huvudet efter en timme....
Känner mig som Stewie i skrivande stund:
View on YouTube
NOTE TO SELF OCH ALLA ANDRA DÄR UTE:
När du på en restaurang, lite försynt, ska lukta på din systers öl; försök i största möjliga mån att inte sticka ned näsan för långt i glaset. Detta kan leda till att du "snortar" upp öl i näsan, får en kallsup och brister ut i ett högt och ljudligt asgarv och får allas blickar på dig...
Ett litet tips bara!
Mission : hålla mig undan melloresultat
Jag såg inte mello igår.
Nu ska jag försöka undvika att se resultatet tills jag får tid att se programmet. Hur ska detta gå?!
Som tur är ska vi ju ut i skogen och spela in idag också, så där är det nog ganska simpelt att hålla sig undan "mediebruset" så att sägaaa.
Men innan! När vi ska gå Willys och handla krubb?! Mission impossible.
Kanske får fixa liknande utrusning som Ted i How i met your mother hade för att undvika Super bowl-resultatet.
Jag hade kunnat vara hemlös över en helg
Jag låste mig ute idag. Var helt ovetandes om detta hela dagen på jobbet, tills jag kom hem och inte hittade nyckeln någonstans - "den är i min andra jacka!!!".
Såg där mitt i min desperation "Gotlands bryggeri"-skylten skymta i min ögonvrå och så plötsligt var min desperation som bortblåst.
Jag har nu insett att min högst prioriterade "must have" när jag letar efter en ny lägenhet är att det ska ligga en pub i porten bredvid.
Jag sitter nu på Stallyktan med en god Ale och lite chilinötter och fullkomligt njuter. Nu kom precis Mumford and sons på också. MMMHMHH!
Jocke och musikvideo-gänget har ju som tur var varit i Örebroskogarna idag och är ju på väg hem till min räddning.
Men så slog det mig vilken tur jag ändå hade! Det var först för några dagar sedan de bestämde att de skulle spela in videon här i Örebrotrakten. Först var planerna att vara i Trysil.
Hade så varit fallet hade det betytt att jag var utelåst betydligt längre än ca 1 timme. Då hade jag varit hemlös HELA HELGEN (eftersom Jocke har min enda extranyckel).
Men, turen var på min sida denna gång, och dessutom fick jag mig en god afterwork-öl. Så jag kan inget annat än att TACKA mig själv för att jag glömde nyckeln hemma imorse.
Tack för ölen, Lena!
Sleep over - på en tooorssdaag!!!
Jag har sleep over hemma hos mig - på en torsdag!!
Anledningen till denna galenskap är att jag har kändisar i lägenheten. Ember Island plus kameraman/regissör är här för att i helgen ska det minsann spelas in musikvideo!
Ni får se slutresultatet här inom de närmsta månaderna! Så tills dess får ni stå ut... Och gå in här varenda dag för att kolla om den dykt upp.. Hehehee *lurar till mig fler sidvisningar på bloggen* Det kommer dock bli sjukt bra och låten är underbar, så det kommer vara värt allt slit!
Frustration i dess renaste form
Det FINNS verkligen ingenting som är så irriterande som segt internet, alltså!
Jag kan inte ens kolla lägenhetsbyte (Buhu!)
...och än mindre kan jag kolla på något jag vill kolla på, på tv. Därför kollar jag nu på "Familjen annorlunda" (...) och känner att min livmoder sluter sig mer och mer för att sedan slutligen aldrig mer vilja fungera. Hur pallar man så många barn?! Blir helt matt och trött i huvudet bara av att kolla på det.
Dessutom blev jag precis varse att Jocke kommer jobba hela natten så att vi inte ens hinner sova ihop. Och imorgon åker jag till Göteborg och kommer inte hem förrän på söndag kväll. Det är hårt liv när man blir bortskämd med att hänga med den där guldpöjken dygnet runt i fem dagar i sträck. (BUUUHUU)
Släppte till och med nyss ett par tårar pga detta...
Men, det KAN tänkas bero på mixen av trötthet efter dagens gympass samt internet- och Jocke-abstinens... Men jag är inte helt hundra.
Tacka Gud för sysselsättning!!
Detta är dag tre hemma för Jocke och mig. Och vi klättrar på väggarna båda två. Är så sjukt rastlösa!!
Och som en liten extra prövning tog mitt hemmainternet slut i måndags (?!!? Visste inte ens att det kunde göra det)
Så vi kunde inte ens kolla på film eller serier. Yeeey.
Men tillslut stod vi inte ut mer utan köpte till mer.
Jag nyttjar den dock inte i nuläget utan ligger i soffan, old school och läser en bok. Eller ja. Just nu bloggar jag ju. Har svårt att hålla mig vaken när jag läser... Heheee
Och Jocke sitter här bredvid och jobbar. Önskar jag också kunde jobba hemifrån. Känns sjukt ovärt att sitta hemma när jag nu känner sig frisk, men inte får gå till jobbet för att riskera att smitta de andra.
Men imorgon (äntligen!!) får vi återvända till våra respektive arbetsplatser igen. Och det ska bli sååå skööönt. Är verkligen så glad över att ha ett jobb så man kan komma iväg ett tag och få lite miljöomväxling och variation i vardagen. Skulle bli galen på riktigt om jag skulle tvingas sitta hemma fler dagar nu.
Dumdristiga beslut
Idag vaknade vi upp här i sjukstugan utan att vara spyfärdiga. LYX!
Jag blev så ivrig och glad över detta faktum att jag vräkte i mig tre mackor till frukost. Har mått illa sedan dess... Dum idé med andra ord.
Men detta var inte alls en lika dum idé som den andra jag kläckte idag:
- "aah, men eftersom jag är hemma hela dagen och kurerar mig kan jag ju lika gärna tvätta!!" tänkte jag en djärv sekund i förmiddags och begav mig så ned i källaren med min 20-kilospåse med tvätt.
När jag sedan skulle upp igen (denna gång tomhänt) var det minst sagt kämpigt. All kraft gick ur mig. Jag fick stanna vid varje trappavsats och gick bokstavligen talat dubbelvikt sista två trapporna och drog mig upp med hjälp av ledstången. Väl uppe i lägenheten stapplade jag till soffan och låg där och flåsade i flera minuter med maxpuls.
Och så har alltså resten av dagen sett ut med timslånga intervall!
- Inte nice alls!!
Sista torkningen funkade dessutom inte så nu har jag och Jocke tvingats lägga vår sista energi på att bygga en klädkoja av blöt tvätt. 
